Titel Världens sämsta människa
Regi Joakim Trier
Medverkande Renate Reinsve Anders Danielsen Lie Herbert Nordrum
Svensk distribution Tri art film Stockholm film festivalne
Betyg B
Jag måste erkänna att en så länge jag inte har sätt någon större poäng med Trier filmer och då menar jag den norska Trier. Men världen sämsta människan även om titel är mycket missvisande är en bra stundvis mycket bra film sympatisk men även mycket pessimist filmen har ett stark elegans på grund av Olivier Bugge Coutté foto och är även mycket bra klipp . I centrum av berättelse står Julie en normal på gymnasiet filtig tjej som lite i taget upptäcker första av det är inte läkare utbildning som hon längtade efter och sen att psykologi var inte hennes grej och till sist att inte ens att försöka att vara fotografen misslyckade och se skaffa sig en förhållande med ett kultur personlighet en tecknaren som är både äldre än henne och har komplicerade vänner. Dessa scener av deras semester är fantastiska och det finns en tråd med andra filmskaparen som har undersök borgerskapet förfall som Ingmar Bergman och Luis Bunuel och även Ruben Östlund men Trier presentera i själva verket osäkra och extremt barnsliga personligheter som har inte gått över tonårs stadier. Precis som många andra ”fiktiva” hjältinnor i konst historia från Mona Lisa till Madame Bovary är även Therese väl spelade av Renate Reinsve likgiltig och verkar drbbats av det som händer som är i själva verket avundsjuka. De som teckans av .. har ingen som helst anknytning till honom som han försöker att säga till ett icke lyssnade feminist under en tv program och har inget som helts förstörelse för honom precis som han har ingen som helst för henne. Anders Danielsen Lie är en person som kan tala men inte kan lyssna och lite i taget vi märker hur pass lik han är till Threses far som är den duktiga August Wilhelm Méd Brenner som är helt frånvarande. Han är frånvarande eftersom han har ett äldre familjer och vi se att han finner mera intressant. Det ironiska är att Therese kommer att bli ihop med ett man som påminner om fadern den tam fattiga Elvig spelade av Herbert Nordrum. Hon träffar honom när hon tvånggestar en fest och det är uppenbart att hans personlighet är mycket men mycket bristfällig och dessa förhållande blir destruktiv. I början är han ihopp med ett helt ”nromal” titje som upptäcker att hon är samisk Sunniva spelade av den norsk italienska skönheten Maria Grazia Di Meo som senare blir mer och mer miljö intresserade och engagerade någonting som sappar dålig samvete till Elvyng. Denne efter ett tag bestämmer sig att ha en reaktion eftersom Therese är betydligt lättare som person och mera anspråkslös. Fast hon vill inte vara en sådan person som skall lyckas till varje pris att leva en fullständigt liv. Det finns två scener i vilken film blir nästan magisk när Louis drömmer eller har ett svårt alienation tionation efter att ha rök på och när hon kommer till hennes familjer middag och ser alla hennes förfäder och föregångaren mängder av andra kvinnor som haft olika och svåra problemet. Då både fotografi för vilken ansvara kasper Tuxen och klippningen av Oliver Bugge Couttè flyter perfekt med Ola Fløttums musik. En film som man skall kunna se och njuta av
Robert Fogelberg Rota
