En given kandidat till teatern prisen
Kulturhuset och Stadsteatern imponerade
Titel Ilya
Regi Lars Rudolfsson
Medverkande Birthe Wingren , Fredrik Lycke. Per Sandberg
Produktion Kultur huset stads teatern
Betyg mästerverk
Få teatern uppsättningar som jag har sett har varit så bra nyskapade och berörande som lars Rudolfsson uppsättning och musikal Ilya med den poppiga och suggestiva musiken av Frida Hyvönens. Det är en historia som är både dröm lik och full av en realism som i själva verket är naturalism eftersom den är skärande och vi möter svett, tobak, knark lukt och den obehagliga lukt av misslyckade och misär. Fast det finns ett slags hopp en tron till framtiden som ett vänlig högre makt tas till människor Huvudrollinnehaverska är en kvinna Ilya som på grund av dålig sällskap en otroligt stor svårighet när det gäller dels hennes levande, henens mamma som är helt snurrig och enbart intresserade i sprit och hennes missbrukade samt hennes etniska arv. Pjäsen utspelas i USA närmare sagt Chicago. USA är en plats som är för den svenska samhället ett slags spegelvänd ett annat jag. Det är även en plats som har mindre sociala försäkringar och vad det är lättaren att försvinna gå under bli osynlig. Mary Bonbira är en tjej som kommer ifrån en annan kultur den ispaniska vilken är numera i blåsvärden och här spelas av en finlandssvensk skådespelerska Frida Hyvönensär mycket duktig att gestalta en roll som är Birthe Wingren . Få gånger har jag sett en skådespelat gestaltar så bra en rubbat själ som lyckas att ge alla nyanser som den svåra reaktionen med modern och den ännu svårare med maken som spelas av Fredrik Lycke. Han är en svår figur av en fifflare en kvinnomisshandlare men han får även förklaras under en vistelse i ett fängelsen hans ungdom. Det finns i Robin Wagners scenografi en vilja att leka med utrymmet med teatern maskineri olika möjligheter som blir den av en films klippning. Den musikaliska sidan har två delar den att kunna främlingsgöra på ett sätt som är Berthold Brecht v effekten men även en expressionism att få fram karaktärens egen själ. Det ses tydligt i en av dem straka scener när Mary /Ilya har ett utbrott med ett doktor som är spelade precis som många andra roller av Robin Keller vilken är även polis , jultomte och inte minst ägaren till ett sjaskig club. Dessa utbröt är helt motiverade men man måste påminna att det finns ett svårighet när det gäller knark och diagnoser som konsumeras av Mary. Detta ses tydlig under den spektakulära buss resan när hon möter busschauffören spelade av Per Sandberg vilken är ett slags av elisabetanska clown. Precis som Kasper och mest av allt Puch han är grubblande våldsamt. Busschauffören har anklagas att ha dräp en passagerare men vi märker inte minst under en av den många vistelse som Ilya /Mary gör vid polisstationer och under möte med nunnorna. Det är där som Illy /Mary hamnar. Jag tycker att den porträtt som presenteras av Johanna Lazcano är liksom dem andra roller bra både komisk men även djup dramatisk som dem av Andreas Kundler viken är en av poliserna. Samma kan sägas av den ugandisk födda Richard Sseruwagisom spelar poliser social arbetare och inte minst förbi passeraren med några riktiga higliner dialogerna som löpar. rollen som dotter spelas först mycket bra och naturlig av Ada Höstman och som tonårig av den rysk födda Ksenia Timoshenko. Hennes roll tolkning är fantastisk full av en sådan smärta en passion och ett expressionist spel still. Verken kronan på ett mycket fint och lärorik uppsättning.
Robert Fogelberg Rota